En envis sång

Det är märkligt hur vissa låtar bara klistrar sig fast i hjärnan på en. Ända sedan jag i förra veckan fick hem The Long Black Veil har både jag och min sambo oabbrutet gått runt och hummat på The Foggy Dew med Sinéad O'Connor. Lyckligtvis så är det en helt enastående sång, och så passade det sig så bra att jag samma dag också fick hem filmen Michael Collins, som handlar om en av hjältarna i det irländska frihetskriget och börjar med Påskupproret 1916. Påskupproret är nämligen ämnet i The Foggy Dew.
   Filmen kan jag förövrigt varmt rekomendera, då den är både spännande, gripande och välspelad.

Nu hör jag på tal om allt detta att Dag sitter och lyssnar på The Foggy Dew i sina hörlurar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0